esmeralda är bäst

konstig dag.
jag har velat åka hem. ringt till dig och gråtit. bestämt att jag skulle åka. och nu så sitter jag här och vet inte vad som händer.
jag orkar inte med denna familjen. de får mig att känna mig så himla låg.
jag känner mig som en dramaqueen nu när jag sitter här tillbaks på samma ruta som långt innan, men jag ville verkligen hem på blodigt allvar innan.
nu vet jag inte vad jag vill. jag och familjen ÄR inte en perfekt match. det vet vi. och jag kunde faktiskt ha åkt hem för en månad sen, jag testade iallafall det här..
MEN, jag kan ju inte lämna DET HÄR ändå?! du, mina vänner, new york, all min lediga tid typ. hehe.
seriöst. rubriken är seriös också.

jag orkar inte skriva allt här just nu, men vill bara tacka dig min kära vän för att du lyssnat på mig idag. och för att du facebookat och frågat om en amerikansk make åt mej.

imorrn är det fredag. väd händerrr lördag? hehe, det var han promotern julian som textade mig innan förresten. vi kanske ska testa han istället för jankarl eller gängettttT?

nu ska jag sova, tack baby. jag vet inte hur detta går, men det löser sig.
vi har ju alltid en blogg liksom.

EMILIA